Ja

Så stort å så starkt kan jag älska detta liv.

Så barmhjärtligt ärligt.

Jag passerar bergsväggar ... sjöar... åkrar å dimma.

Dimma över vatten som ligger där som diamanten i sitt mörker

å blänker å glimmar i sin ensamhet.

Ensamhet ... vald påtvingad

Smyger in... knackar icke på.

Tar över å väller in.

Min ensamhet är hälsad välkommen nu.

Dimman gör mig sällskap 

Solen lyser över glimrande vattendroppe

så ensam var jag icke nu.

Barmhärtige människa 

Stora liv,  kom å gör mig sällskap. 

Hälsa på för att stanna .. 

tills den dag jag själv måste gå.