Ja,

Lite regn ... lite moln... lite lite....

Mycket son,,, mycket kärlek,, mycket mycket.

Idag är sista dagen vi har här tillsammans, ångesten skulle kunna skjutsa mig till månen, men jag fastar i soffan intill honom.

Att skiljas,,,,,, vandra vidare,,,,,

Jag lånade en människa,,  som gav livet oss barn.

Att skiljas mm,,,, de rådet kommer jag att spara med innan jag ger till de som bär barn.

I mig är de bra, jag har gåvan att möta många underbara människor som aldrig kommit till mig om jag stannat!!!!

Men idag med känns det som om jag enkelt skulle göra vad som helst för att leva mitt liv med mina barn.

Min dotter som är lika underbar som världens bästa saga, helt oslagbar ett ärligt hjärta som vill väl,, å gör fel.

För med de,, älskar jag henne.

MM,, jag vet att jag ska tanka om mina tankar.....

Så kommer de till mig.

Livet är mitt å med min kärlek så ska vi hitta hem.

Jag vill se livet som en semester!! Å ibland händer de .... som vi vet av...

ibland de som vi icke bär aning för..... 

Så är livet olika tider,,,, olika människor,,,, olika viljor,,,

Jag ska fylla min bukett med .......

Eller kan vi se livet ur en boll,,, där vi ska rulla fram,,,

Följa farten,, de som är intill bollen där på planen  blir vår stöttepelare. Grässtrå för grässtrå åå sten för sten gör oss sällskap på vår semester.

Ljudet av glada människor gläder mig.

Ljudet av.. de där speciella.....